Internet och TCP/IP:s historia

1969 startades ARPANET, den första grundstenen till det nuvarande Internet. Den första datorn låg på University of California - Los Angeles (UCLA). Datorn hos UCLA anslöts i december 1969 med Stanford Research Institute (SRI), Culler-Fried Interactive Mathematics (UCSB) och med University of Utah. De fyra dåtida superdatorerna kunde överföra information snabbt över höghastighetsförbindelser. Datorerna kunde tom fjärrstyras från varandras anslutningar. Tack vare ARPANET kunde vetenskapsmän och forskare dela och utbyta information via sina datorer.Under det andra driftsåret av ARPANET använde forskarna nätet för projektsamarbete, delgivning av anteckningar och för skvaller. Man hade sina personliga konton på datorerna som var anslutna till ARPANET, och senare personliga adresser för elektronisk post. Forskarna var inte de enda som använde nätet för person-till-person kommunikation, men de var mycket entusiastiska över den personliga kommunikationen - mycket mer entusiastiska än de var över att kunna arbeta över långa distanser via datorn.

Två år efter lanseringen av ARPANET var 15 superdatorer anslutna till ARPANET. Samma år började nätet att använda protokollet Network Control Protocol (NCP). 1972 tillverkades ett program för att ta emot och skicka elektronisk post (e-mail) av Ray Tomblinson vid BBN. Nu kunde man effektivt kommunicera med andra personer som hade tillgång till nätverket. Samma år fastslogs en specifikation för tjänsten Telnet, en tjänst som tillåter användaren att koppla upp sig mot andra värddatorer än sin egen.

Inte långt därefter uppfanns "mailing-lists", en tjänst på ARPANET som möjliggjorde distribution av meddelanden tillgängliga för samtliga användare. En av de första mailing-listorna hette "SF-Lovers" - en diskussionsarea för science fiction- fans. Diskussioner om science fiction på nätverket var inte relaterade till arbetet. Detta var allmänt känt av administratörerna på ARPANET, men det stoppade inte användandet av mailing-listorna. I själva verket användes ARPANET mest till e-mail och mailing-lists.

Det fanns problem i samband med anslutningen av ARPANET till andra nätverk. Hur skulle man få värddatorer att kommunicera genom flera olika paketnätverk utan att veta vilken teknologi som låg under? Richard Karp hade tidigare skrivit den första koden av protokollet Transmission Control Protocol (TCP). Den första specifikationen av TCP publicerades som "Internet Experiment Note" i december 1974. Konkurrent - implementeringar gjordes vid Stanford, BBN och University College London. Försöket att tillverka det ultimata Internet-protokollet var internationellt.

Under 70-talet växte ARPANET. Den decentraliserade strukturen gjorde utvecklingen enkel. Till skillnad mot andra datanätverk kunde ARPA-nätverket, genom NCP, användas av flera olika typer av datorer. Så länge som individuella maskiner kunde tala det nya paketswitchande språket, var deras namn, deras innehåll och deras ägare irrelevant. Redan 1973 anslöts två länder utanför USA till ARPANET: Norge och England.

Under 70-, och 80-talet hade många organisationer av olika sociala grupper kraftfulla datorer. Det var relativt enkelt att länka dessa maskiner till det växande nätverket av nätverk. Då mjukvaran, som kallades för TCP/IP, var av arten "public doman" (fritt att spridas av vem som helst så länge man inte säljer det) och den grundläggande tekniken var decentraliserad och snarare anarkistisk av naturen, var det svårt att stoppa folk från att länka varandras datorer. Ingen ville heller stoppa dem från att dra nytta av det växande kompelexet av nätverk, och från att utöka det.

En specifikation för File Transfer gjordes. File Transfer Protocol (FTP) skulle bli det vanligaste sättet att hämta och skicka filer på Internet.

Ett år efter internationaliseringen gjordes en del av ARPANET kommersiellt, och den kommersiella delen fick namnet Telenet. Under det senare året fick DCA uppdraget att sköta den operativa hanteringen av nätet. 1976 utvecklades Unix-to-Unix CoPy (UUCP) av AT&T Bell Labs och distribuerades för UNIX-datorer året efter. Samma år skickade henns majestät Drottningen av Storbritannien ut sitt första elektroniska postmeddelande. THEORYNET, som utformades av University of Wisconsin 1977, kom att erbjuda elektronisk post för forskare i datateknik. Tjänsten UUCP användes för ändamålet. En standardiserad specifikation på Mail (RFC 733) fastslogs.

Protokollbyte

Det kostade inte mycket, eller rent av ingenting för skattebetalaren att koppla upp sig mot Internet, då varje anslutning var oberoende, och tvungen att hantera dess finansiering och tekniska krav. Likt telefonnätet, blev datanätet mer värdefullt då det omfattade större och större territorier av människor och resurser.

1981, startades BITNET, "Because Its Time NETwork" av City University of New York med sin första anslutning till Yale University. Tjänsten erbjöd e-mail och tillgång till USENET.

Computer Science Network (CSNET) utformades för att erbjuda nätverkstjänster främst för universitetsforskare som inte hade tillgång till ARPANET. Samtidigt introducerades i Frankrike ett nytt och revolutionerande sätt att kommunicera. Minitel-terminalen spreds över hela landet. Med den nya terminalen kunde man bla beställa tjänster, hushållsvaror och diskutera med andra.

1982 bestämde DARPA sig för att byta protokollet i alla sina system på ARPANET från NCP till TCP/IP. Eftersom ARPANET var en viktig del av nätverket var andra också tvungna att börja använda TCP/IP. Detta ledde till en av de första definitionerna av ett "internet", som bestod av anslutna grupper av nätverk, speciellt avseende de med TCP/IP. Samma år deklarerade DoD att TCP/IP var deras standardprotokoll.

TCP/IP-trafiken för datornätverk är idag global. 1971 fanns endast fyra anslutningar på ARPANET.

Idag finns tusentals anslutningar på Internet, uppdelade efter länder. Idag har ca 50 miljoner användare egen e-mailadress. Siffran är grovt uppskattad och felmarginalen är stor. Det finns inget register över personer med egen adress på nätet. Dessutom har få egen adress på nätet pga att många använder ofta andra personers konton för att nå Internet och till att skicka elektroniska meddelanden. Internet har gateways som tillåter information flöda mellan andra nätverk. Från att ha varit ett nät för forskare blev Internet till ett nät för alla